Sverige tampas med en växande korruptionsproblematik som hotar att underminera både den inre demokratiska strukturen och landets strävanden mot hållbar utveckling. Det är viktigt att understryka att även om Sverige har en framstående plats i The Economist demokratiindex 2022, med en fjärde plats, är indikationerna på att en omfattande och fördjupad insats behövs för att bekämpa korruption inte att negligera.
Trots att samtalen om antikorruption ofta berör begrepp som tillit, transparens och integritet, vilka samtidigt är grundpelarna i demokratiska principer, kopplas sällan dessa två kritiska områden samman i den mån de förtjänar. Enligt en Nordic Business Ethic Survey från 2022 har alarmerande 75 procent av de svenska respondenterna bevittnat nepotism och hälften av dem har sett exempel på mutor.
Inom ramen för Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling, är kampen mot korruption och mutor mestadels sidoställd, snarare än att vara ett centralt fokus. Institutet Mot Mutor i Sverige har därför lyft antikorruption som mål 0, för att understryka behovet av att förstärka och prioritera denna kamp.
Svenska företag, som arbetar utifrån ramverket Agenda 2030, står inför den utmaning som mål 0 utgör. Med nya lagar om företagande och hållbar utveckling krävs en ökad insikt om korruptionens inverkan på samtliga hållbarhetsmål. Såväl företagsledning som värdekedjor behöver inkludera och demonstrera ett proaktivt arbete mot korruption i sina strukturer och strategier.
Detta kräver inte bara en inkludering av korruptionsanalyser i företagsstyrning och hållbara värdekedjor utan även en långsiktig strategi. Det är essentiellt för att fullt ut förstå hur ett dedikerat arbete mot korruption inte bara kan vara till nytta utan också stärka de andra målen för hållbar utveckling, samt förstärka det strategiska perspektivet kring hållbar utveckling och företagande.
Inte bara offentligt utan även i företagens sektor måste det finnas en tydlig koppling mellan hållbarhetsarbete och korruption. Korruption underminerar de ansträngningar som organisationer gör inom hållbarhet, och ofta investeras omfattande resurser i hållbarhetsinitiativ utan att inkludera korruptionsrisker i analysen.
Företag som förbereder sig för och anpassar sig till nya regelverk måste också bli starkare förkämpar i kampen mot mutor och korruption.
Genom att förankra demokratiska friheter minskar nivån på korruption. Det finns fortfarande ett betydande arbete som måste utföras, särskilt när det gäller att bekämpa korruption, trots Sveriges position som en framstående demokrati. En samlad och förstärkt insats krävs av både den offentliga och privata sektorn för att säkerställa en transparent, rättvis och jämlik framtid för alla medborgare.
Trots att samtalen om antikorruption ofta berör begrepp som tillit, transparens och integritet, vilka samtidigt är grundpelarna i demokratiska principer, kopplas sällan dessa två kritiska områden samman i den mån de förtjänar. Enligt en Nordic Business Ethic Survey från 2022 har alarmerande 75 procent av de svenska respondenterna bevittnat nepotism och hälften av dem har sett exempel på mutor.
Inom ramen för Agenda 2030 och dess 17 globala mål för hållbar utveckling, är kampen mot korruption och mutor mestadels sidoställd, snarare än att vara ett centralt fokus. Institutet Mot Mutor i Sverige har därför lyft antikorruption som mål 0, för att understryka behovet av att förstärka och prioritera denna kamp.
Svenska företag, som arbetar utifrån ramverket Agenda 2030, står inför den utmaning som mål 0 utgör. Med nya lagar om företagande och hållbar utveckling krävs en ökad insikt om korruptionens inverkan på samtliga hållbarhetsmål. Såväl företagsledning som värdekedjor behöver inkludera och demonstrera ett proaktivt arbete mot korruption i sina strukturer och strategier.
Detta kräver inte bara en inkludering av korruptionsanalyser i företagsstyrning och hållbara värdekedjor utan även en långsiktig strategi. Det är essentiellt för att fullt ut förstå hur ett dedikerat arbete mot korruption inte bara kan vara till nytta utan också stärka de andra målen för hållbar utveckling, samt förstärka det strategiska perspektivet kring hållbar utveckling och företagande.
Inte bara offentligt utan även i företagens sektor måste det finnas en tydlig koppling mellan hållbarhetsarbete och korruption. Korruption underminerar de ansträngningar som organisationer gör inom hållbarhet, och ofta investeras omfattande resurser i hållbarhetsinitiativ utan att inkludera korruptionsrisker i analysen.
Företag som förbereder sig för och anpassar sig till nya regelverk måste också bli starkare förkämpar i kampen mot mutor och korruption.
Genom att förankra demokratiska friheter minskar nivån på korruption. Det finns fortfarande ett betydande arbete som måste utföras, särskilt när det gäller att bekämpa korruption, trots Sveriges position som en framstående demokrati. En samlad och förstärkt insats krävs av både den offentliga och privata sektorn för att säkerställa en transparent, rättvis och jämlik framtid för alla medborgare.