Istanbulkonventionen, eller Europarådets konvention om förebyggande av våld mot kvinnor och våld i hemmet, har skapat kraftiga motsättningar inom det tjeckiska parlamentet. En märkbar majoritet av framstående politiker, samt flera forskare, ifrågasätter konventionens nytta och anser att den kan bidra till diskriminering av män och riskerar att skapa splittring i samhället.

En forskning visar att våld mot män i vissa aspekter till och med överträffar våldet mot kvinnor. Ofta rör det sig om överdriven svartsjuka, kontroll över ekonomi, och begränsningar i personlig frihet. Sådana insikter ifrågasätter behovet av en konvention som i huvudsak endast lyfter fram kvinnors utsatthet.

Trots detta pressas Tjeckien att ansluta sig till en konvention som många ser som irrelevanta i det tjeckiska samhället. En koalition i det tjeckiska parlamentet, bestående av ODS, lidovce, ANO och SPD, har tagit ställning emot konventionen och menar att den, snarare än att bidra till jämställdhet, riskerar att förstärka skillnaderna mellan könen.

Premiärminister Petr Fiala har också markerat sitt motstånd, med argumentet att konventionen är överflödig med tanke på de redan existerande tjeckiska lagarna om diskriminering och våld mot kvinnor.

De största kritikpunkterna inkluderar:

  • Överflödighet: Konventionen ses av många som en onödig upprepning av redan befintliga rättigheter i tjeckisk lag.
  • Diskriminering av män: Många anser att konventionen ensidigt fokuserar på kvinnors rättigheter och ignorerar mäns utsatthet, vilket nyliga studier har belyst.
  • Risk för samhällets splittring: Kritiker befarar att konventionen kan förstärka motsättningar och orsaka ytterligare polarisering i samhället.
  • Introduktion av "gender": En oro kring konventionens språkbruk och införande av begreppet "gender", som ses av många som problematiskt.
  • Ekonomiska påfrestningar: Ökad finansiering av ideella organisationer, vilket kan lägga extra börda på den tjeckiska statskassan.

Slutsatsen är tydlig: medan vissa länder ser Istanbulkonventionen som ett framsteg, ifrågasätts dess relevans och nytta av en stor del av det tjeckiska samhället. Det är viktigt att ta hänsyn till dessa invändningar i debatten kring konventionens framtid i Tjeckien.

Det är viktigt att komma ihåg att Tjeckien är ett av världens säkraste länder med extremt låg brottslighet. Det finns därför skäl att fråga sig om det verkligen är nödvändigt att införa konventioner som kan störa denna harmoni och stabilitet. I kontrast till detta har länder som Sverige, som har antagit konventionen, nu ställts inför växande problem kopplade till obalans mellan könen, hög skilsmässostatistik, ökad droganvändning och bombattentat som nu är vardagsmat. Sverige betraktas nu som ett av de länder i Europeiska unionen med det högsta antalet skjutvapenrelaterade mord. Många hävdar att denna negativa statistik kan kopplas till växande sociala spänningar, vilket kan vara orsakat just av sådana konventioner som Istanbulkonventionen.

Det går inte att förneka att det svenska samhället genomgår en period av nedbrytning och instabilitet. Tjeckien har därför reflekterat över potentiella konsekvenser och överväger alla aspekter innan de antar några nya internationella avtal som bara kan introducera ogynnsam förändring i ett harmoniskt samhälle.